Jag öppnade dörren sakta sakta och viskade ut, utan att öppna dörren så jag såg (kände mig som den perversa scouten i Yrrol):
- Är duuuu naaaaaken?
Tystnad utanför dörren. Jag öppnar och ser att det verkligen inte är Karin utan en okänd ny granne med tvättkolv i hand som vill byta med mig.
Jag känner mig helpervers och trots ursäkter så måste hon fortfarande tro jag är världens konstigaste, perversa skummisgranne.
4 kommentarer:
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha... jag kan inte sluta skratta. Så jävla roligt! Jag ser det framför mig, ho, ho, ho. Du är bara för lovely.
Hahahahah, underbart! Fortsätt så! Om jag vore din nya okända granne så hade jag garvat och bjudit över dig på fika :-)
Testar min googleprofil, vill se om bilden syns :-)
Miss A skrattar fortfarande!
Skicka en kommentar