Flickan och svininfluensan

Den lilla flickan var på väg till Ica för att inhandla lite ingredienser till sitt tårtbak. Det vankades ju tårtkalas på eftermiddagen. Regnet öste ner och vinden ven i öronen.

Utanför affären stod den lilla tanten med hunden. Den lilla hunden som såg mer döende ut än levande och vars päls liknade svinto.

Tanten log mot flickan som glatt log tillbaka. Tanten gick fram till flickan och frågade;

- Snälla vän, kan inte du vara gullig och köpa Skånskan och Kvällsposten till mig. Jag har fluensan och vill inte smitta någon.

Flickan som redan i detta läge kände hur klövarna började växa ut på fötterna tycker ju väldigt mycket om tanter, och speciellt de i nöd, så hon svarade att hon så gärna hjälpte tanten och tog emot hennes slantar och gick in i affären.

Flickan handlade och gick ut för att möta tanten och hunden och lämna över tidningarna.

- Tack snälla vän, sa tanten. Som tack för besväret får du den här pengen och glöm nu inte att tvätta händerna det första du gör när du kommer hem!

HJÄLP, tänkte flickan. Hon kände att trynet nu inte heller var långt borta.

- Tack för pengen och krya på dig, svarade flickan och log mot den lilla damen som såg sådär ynklig och vek ut.

- Så lite så och tack själv, hostade tanten fram.

Flickan cyklade iväg och tänkte att det här var slutet. Hjälpsamheten kommer bli hennes död och hon cyklade hem utan att våga röra sigsjälv och tvättade sedan händerna noggrant så fort hon kommit innanför dörren.

Så slutade den lilla berättelsen om flickan på Ica. Några dagar senare hade hon förvandlats till ett svin. Och det var den historien.