Var syssla har sin egen ålder. Att börja sylta och safta i puberteten skulle för mig vara helt obegripligt. När man dock börjar närma sig den härliga åldern 25 är det dags att starta igång husmorssysslorna. Som ensamboende får man vara alla roller i den stereotypa familjen; händiga spikar-pappan, husliga saftar-modern, hormonstinna tonårsbruttan och festarpriss-junior. Men jag ser inte detta som något problem, snarare som en förmån.
Igår, då regnet öste ner som värst och stormen ven i träden kände jag det var dags- det var dags att göra sig egen saft. För mig som vuxit upp med en huslig moder vet jag också hur gott det är med hemmagjord fläderblomssaft.
Vädret skrämde inte mig, utan jag gav mig ut i regnjacka och stövlar (efter jobb, storhandling med cykel och brödbak) på jakten efter de perfekta fläderblommorna. Jag kan lova er, att fläderbuskarna ser lägre ut på långt håll än vad de gör på nära håll. Jag hängde som en liten ekorre i grenarna emellanåt för att få tag på de bästa blomklasarna.
Väl hemma var det bara att sätta igång med saftandet. Och för er som är sockerfobiker rekommenderar jag icke denna saft.
40 fina fläderbloms-klasar sköljs och läggs i ett stort kärl. Jag använde min eminenta husmors-kastrull som är rymlig.
Koka sedan upp en sockerlag med 2 kilo socker och 1,5 liter vatten. Blanda sedan ut 50 gram citronsyra med lite av den kokande lagen i exempelvis en kopp.
Låt sedan allt stå övertäckt i minst 5 dygn. Min saft är klar på onsdag. Perfekt att ha på midsommarfikat.
3 kommentarer:
Åh så gott med fläderblomssaft! Vår fläder har precis börjat slå ut här hemma i småland nu (i skåne ligger ni ju steget före), så får se om jag också hittar på något med den framöver.
finfint! hemmagjord saft. det är verkligen grejer det.
tack! för din fina kommentar på min blogg!
jupp, jag syr bara för eget bruk, mycket därför att det är mycket finare på håll än nära! he.
åh, lycka med egen saft! visstvisst med att det är kanske mycket socker, men tänk alla konserveringsmedel och skit som man slipper när man gör själv, det är värt det!
Skicka en kommentar