På väg hem till Borås stannade vi till och åt medtagen pastasallad. Bilen stod parkerad på stranden i sanden och vädret var så underbart det bara kan vara.
Linnéa gjorde ett fantastiskt jobb som "det bästa vi har" på Mässingshornet. Killen till vänster kallar vi Christoffer. Varför? Jo, han heter så. 
De är fina de där två turturduvorna. Verkligen. Tänk att få hitta någon man vill dela sitt liv med. Tänk att vara en turturduva efter man fyllt 50. 
Innan vi drog till berömda sunkhaket Mässingshornet laddade vi med snacks och drink hemma i soffan. Hemma hos mig. 
Pildammsparken var vacker. Jag trodde, tills för några dar sen, att det bara var lite skog där, och kanske en väg genom den. Jag har Björn att tacka för det. Han visade mig det vackra. Det blev också så svettigt så skorna fick åka av under kaffedrickandet. 
1 kommentar:
åååå det där kalajset hemma hos dej skulle man varit på...vad är det för smaskigt i glaset månne????
Kan knappt bärga mig förs vi ses!
Puss puss
Skicka en kommentar